Tiden går verkligen sjukt fort...
Och mycket hinner hända och förändras.

Sist jag skrev var jag och A i färd med att skaffa en till familjemedlem, en rottweiler. Vi hoppades då på att den utvalda kenneln skulle få många tikar i kullen och att vi skulle bli utvalda till att adoptera en av dem.
Och så blev också fallet.
Det var en av de lyckligaste dagrna i mitt liv när de berättade för oss att det fanns en tik i kullen till oss.

I början på juni åkte vi till Skåne och hämtade hem älskade Ronja.

Hon är det finaste som finns. Helt perfekt.

Snart fyller hon två år. Idag bor hon hos A, vi har separerat.
Ord kan inte beskriva hur mycket jag saknar henne. Det är oerhört tomt utan henne. Tyst. Lugnt. Tråkigt.
I helgen som var fick jag vara hundvakt till henne. Jag har inte haft henne sen slutet på november.

Första promenaden vi tog gick jag och grät. Tårarna bara rann. Jag var så lycklig över att få hålla henne i kopplet igen. Att ha henne gå vid min sida. Känna hennes nos mot handen. Pussa på henne, och bli överröst med pussar själv.
Det är så här jag vill ha det.

Det blev mycket träning för henne. Att föra sig i koppel trots bilar, människor och andra hundar.
Men hon var superduktig, och jag var så enormt stolt över henne!

Efter att hon åkt hem till A igen, blev det tomt.. så jäkla tomt...

Något fattas när hon är borta...

Jag har gått i tankarna länge om att skaffa en till hund. Jag har Tjorven kvar. Men jag behöver en hund att träna riktigt med. Mina mål har länge varit att träna och förhoppningsvis tävla i lydnad, rally och sök. Tjorven är mer en "lekochskoj"-träningshund. Vi har gått kurser med det har inte riktigt varit hennes grej det där. Jag kan träna lite basic hemma på en matta. Men jag behöver mer.

Sedan drömmer jag ju om hemvärnet. Bli hundförare... Det var tanken med Ronja, men av olika anledningar så blev det inte så...

Jag funderar på olika raser. Men kommer av någon anledning alltid tillbaka till rottweiler. Det verkar vara sant så som många säger... När man en gång haft en rottis så vill man inte ha något annat.
Det är en helt underbar ras!

Vi får se vad framtiden utvisar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det här med att blogga... det är verkligen inte min grej. Jag har inte tid, jag tar mig inte tid, jag glömmer bort, och jag har inget vettigt att skriva som någon annan vill läsa. Med det sagt... Nu har jag något vettigt att skriva. Jag be...

Så var det tisdag igenOch en ny veckaFörra veckan var jag "långledig", har ett sånt schema, ledig var tredje vecka. Underbart tycker jag! Jobbar dock ofta extra i den veckan.Förra tisdagen började jag på en "kurs" om hundens beteende i en flock. Vi t...

Har just kommit in från en mysig vinterpromenad med doggsenFörsökte träna inkallning med Dexter, att springa efter viltspår är mycket roligare än att hålla sig hos matte    Tjorven däremot håller sig alltid i närheten.Tänkte i mitt stilla sinne att...

Imorgon är det fem månader sedan mamma somnade in fem månader det känns inte som hon är borta ändå är det så tomt jag förstår det fortfarande inte mamma kan inte vara borta det är ju mamma   Jag gråter ofta Tänker på dig mamma, varj...

Har inte skrivit något inlägg sedan  i somras. Har inte haft varken ork eller lust... Sista inlägget talade om att mamma skickades in med ambulans till Västervik. Hon fick komma hem. Jag minns inga detaljer längre... Mycket förtränger ma...